Inbördeskrig i Sverige

Låt oss ta en seriös titt på risken.

Under vilka förutsättningar kan det inträffa? Vilka grupperingar skulle stå emot varandra?

Världen förändras hela tiden, även om den varit fredlig under din levnad hittills finns inga garantier för att det ska fortsätta så.

Sverige är i dag ett mycket fredligt land, i jämförelse med vad som skett i historien och i jämförelse med många länder i nutiden. Kanske ett av de sista länder man skulle gissa skulle kunna drabbas av inbördeskrig.
Vårt senaste var för över 400 år sedan. En Aristokratisk maktkamp, 1598, mellan Kung Sigismund och hans farbror hertig Karl – två höga herrar av Vasaätten.
Men där även den riksdag som fanns drogs med i intrigerna, och i viss mån stora delar av folket. Då bönderna som klass ställde sig på ena sidan. Ett bondeuppbåd. Norra Sverige stod mot södra, adeln mot bönderna. Och även utländska kontraktssoldater blandades in.
Svenska soldater stod i en mycket komplicerad sits – det kom order från två olika håll. Ifrån en kung de svurit lydnad till, och från en hertig som hade riksdagen i sin hand och menade att kungen var avsatt. Högre befäl tycktes sälla sig till kungen, medan mer folkliga förband lutade åt hertigen.
Vem vann? Inte den som hade vare sig moralisk eller juridisk rätt eller som stöddes av flest av befolkningen – så utspelar sig sällan historien. Den som hade flest trupper och var mest militärstrategisk – det är den som vinner.
Ett svenskt inbördeskrig i Sverige i nutid skulle avgöras på samma sätt. Utifrån vem som hade flest vapen och flest mannar och bäst militärstrategi (inklusive förmåga att skapa allianser) och stridsvilja ovanpå det. Talibanerna i Afghanistan har visat att 100.000 stridbara män kan ta över ett helt land med miljoner invånare.

20.000 stridande var inblandade i ett slutgiltigt fältslag 1598 i södra Sverige. 2000 män dog den dagen. Det var inte snyggt, det var svek och feghet och förräderi om vartannat. Vinnaren passade i efterdyningarna på att avrätta personliga fiender, allmänt misshagliga personer och fientliga befälhavare han tidigare lovat fri lejd. Trump är i liknelse ganska mesig i sina hämndaktioner.

Väpnad konflikt handlar alltsomoftast om; ”Kontroll och ekonomiska fördelar”. Kamp om resurser och strategiska platser.

Låt oss lyssna till en forskares analys av risken för inbördeskrig i Storbrittanien.
Professor David Betz (https://www.kcl.ac.uk/people/professor-david-j-betz)
Det finns en intervju där han med entonig lågmäld akademikerstämma beskriver risken för ett inbördeskrig i UK. https://www.youtube.com/watch?v=Gid48FgiHho

Han menar:

• I dysfunktionella stater med flera starka militanta grupperingar är det INTE så stor chans för rejäla inbördeskrig, eftersom det finns en slags terrorbalans mellan flera intressen.
• I homogena samhällen (som Europa var för någon generation sedan) är det INTE någon större risk för inbördeskrig.
• Men i ett samhälle där en stor majoritetsgrupp åsidosätts och anser sig illa behandlad finns förutsättningar. Speciellt om landet har minskande välfärd (ekonomi, energi… problem… som kanske påskyndats av ekologiska problem… som leder till sociala problem).
  Både Inbördeskrigen i Jugoslavien och Rwanda kan ses som exempel.

Denna upplevt förfördelade grupp kommer att kunna uppviglas emot minoriteter, och mot eliten. De kommer att finnas ett vrede mot den elit som denna grupp anser sig förrådda av.

Det sociala kontrakt (det sk samhällskontraktet) har förstörts av elitens politik. Drivkraften kommer att vara att straffa eliten. Som forna tiders ”Peasants uprisings”. Så resonerar David Betz. Och intressantare är att han vågar sig på att spekulera i detaljer. Att detta inbördeskrig kommer att få en stark landsbygd mot stad aspekt… där infrastruktur i städer kommer att saboteras och det kommer att bli kaos i städer. (00.24.30) Och att landsbygdens strategi torde bli att vänta ut en reducering av stadspopulationen, mer eller mindre medvetet, eller som han så akademiskt uttrycker det: ”affect a retrograde change in the population demographic”.

I klarspråk, en slags ”redneck revolution”.

Det finns analytiker som menar att det varje år i USA är cirka 4% risk för just detta. Risken torde vara högre i UK än i USA om man lyssnar på David Betz.

Det är inte otroligt att en höger (radikal?) våg startar inbördeskrig i flera Europeiska länder om de känner att de uttömt sina politiska verktyg och om Europa samtidigt går mot ekonomisk (och social) kollaps i samband med sina försök att göra en grön omställning med dyr energi, om resten av världen kör på med billig energi och ”business as usual”, och om socialistiska regeringar fortsätter ”hög” invandring som inte är specifik arbetskraftinvandring.

Är detta en risk i Sverige?
Det finns klara tendenser på att en tidigare stark samhällsstruktur har luckrats upp.

• Starkare politisk polarisering.
• Klassklyftor, där en medelklass eroderas och många blir fattigare och många blir mycket rika.
• Ett politikerförakt som göds för varje korruptionsfall, och för varje gång en politiker får lukrativt jobb inom det privata efter en politisk karriär där de gynnat dessa privata intressen (Finns inget tydligare exempel än USA som har starka tendenser på att vara en kleptokrati). Göran Persson torde vara ett praktexempel i Sverige.
• En annan tendens (enligt David Betz) är att domstolar blir mer politiserade (händer i USA och UK).
• Att poliser överreagerar eller gör ingenting.
• Fler och växande ”no-go-zoner”.
• Och som nämnts tidigare, en regering som har allt mindre legitimitet; tandlös, självgynnande, elitistisk. Och allt färre som deltar i val (se USA).

Att som stat driva ett samhälle där staten brister i legitimitet är kostsamt, det kräver:

• Ett ökat kontrollsamhälle, både tekniskt och med lagar och dessutom i form av försök att kontrollera språk och värderingar.

Lägg därtill en befolkning som pacificerar sig själv (med benägen hjälp från ”kapitalet”), med; Pornhub, anti depressiva medel, alkohol, netflix, billig lågkvalitativ mat, och även matad med reklamfilmer som reducerar dem till stereotypa konsumenter.

Alla dessa faktorer ovan, kan om dom ökar leda till en gnista och en perfekt storm. Men inte så länge vi har bröd på bordet och vi har uppkoppling till nätet (bröd och skådespel).

Det är svårt att se ett Sverige i inbördeskrig om inte följande uppfylls:

• Brist på väsentliga resurser som; mat, bränsle, el…
• Grundläggande välfärd hotad i Sverige (och i flera angränsande länder).
• En stat som mer eller mindre sakta förlorar legitimitet (pågår redan i form av ett försvagat samhällskontrakt)

Ett inbördeskrig i Sverige skulle förmodligen föregås av många globala händelser först.

• Inbördeskrig i ett grannland.
• Vacklande global handel
• Hyperinflation och bankkris
• m m ?
  
  Kanske skulle en invasion av Sverige trigga ett inbördeskrig. Kanske skulle ett inbördeskrig kunna trigga en invasion av Sverige.

Ett svenskt inbördeskrig

När städerna tas över av återkommande upplopp och plundringar kommer undantagstillstånd införas. Förmodligen kommer regeringen försöka upprätta en slags grön fredlig zon i huvudstadens centrala delar. En militariserad zon, och försöka styra därifrån.
En civil regering skulle hålla greppet om makten så länge de kan även om de tvingas göra samlingsregering, och låtsas att de har inflytande över samhället och därmed fortsatt spelar en roll.
Politiker vet att när soldater väl lämnat baracken är de inte så benägna att återvända dit.
Vi kan se en situation där en svensk överbefälhavare tar över befälet utan en regerings stöd. Att måttet är rågat med våld i hela landet och en regering som tar beslut som ingen följer, eller kan genomföra.
Överbefälhavaren tar över och om denne bryr sig om den administrativa klassen, så skulle hen förmodligen förpassa dem till någon slags ö eller lätt försvarad småstad, gärna med lantbruk i anslutning. En slags gated community. De soldater som beordras att försvara denna skulle bli nyttiga idioter för en grupp människor som inte har något att erbjuda resten av samhället i en samhällskollaps; politiker, byråkrater och deras familjer och nätverk.

Storstäder skulle bli laglösa.

25.000 poliser räcker inte att hålla ordning på 10 miljoner människor, inte ens med hjälp av 25.000 hemvärnssoldater. Inte i ett land som redan nu i fredstid uppskattas ha över 40 släktbaserade kriminella nätverk.

Vilka fraktioner skulle vi se i ett inbördeskrig?

Vi lever redan i dag i ett polariserat land. Där den största gruppen utgörs av en tyst (feg / smart) majoritet som kommer att sitta tyst och vänta och se vem som vinner. Flera av dem har en politisk tillhörighet och kommer att hoppas på en vinnare, men inte delta aktivt.
Denna gruppen kommer att vara i majoritet.

De som kommer ha inflytande över ett systemkollapsande samhälle är de som AGERAR. De som är villiga att strida. De som har eller skaffar sig våldskapital. Villiga att riskera något. Sitt liv. Främst yngre män.

Snälla människor kommer att stå upp och prata om sammanhållning, kärlek och ljus och solidaritet, vilket inkluderar öppna gränser (vilket inte alltid inkluderar att deras egen dörr till deras eget hem är öppet). Men till ingen nytta. Den tiden är förbi. Nu börjar en tid av; stöld, upplopp, mordbrand, våldtäkt, mord, avrättningar, tortyr. Och snart svält och sjukdomar.
Krig är ingen sport. Det finns regler, men i stort sett ingen följer dem.

Se hur infekterat Finska inbördeskriget blev, de flesta dog i avrättningar och interneringsläger.

Skulle en stridslinje kunna gå mellan höger och vänster? Vi har ju sett en generation av tydliga positioneringar i många infekterade frågor där båda parter har en tydlig bild av den andra.
En beskrivning av de två positioneringarna saxat från internet:

”crypto-fascist science deniers demanding a return to the racism and misogyny of the 1950’s, while stripping away the rights of immigrants, on the way to sending brown people, LGBTs, and muslims to concentration camps”

eller…

”crypto-Stalinist thought police demanding compliance with fake science and virtue-signaling identity performance from all, on the way to Gulag World with straight white males at the bottom. Ideally killing millions along the way”

Skulle vi kunna se en sådan tydlig binär uppdelning i ett svenskt inbördeskrig, likt Finland 1918?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Finska_inb%C3%B6rdeskriget
Där socialistiska ideal sattes mot konservativa /nationalistiska (de senare vann kriget).

Det finns en könsaspekt på ett svensk inbördeskrig.
Kvinnor röstar till större del vänster än män. Samtidigt är män de som är överlägset mer benägna att vara de som strider i konflikter. Det kommer således inom flera förhållanden/familjer bli mycket spänt, när män vill ansluta sig till grupperingar som deras kvinnor i politisk korrekta ordalag skulle kalla fascistiska.
Samtidigt skulle kvinnor vakna upp till en verklighet där deras säkerhet hänger på hur många män i deras närhet är villiga att försvara dem när polisen inte har våldsmonopol längre.

Inledningsvis skulle kanske ett inbördeskrig delas upp i vänster – höger, men det skulle snart falla sönder i flera fraktioner.

Folk inser snart att det finns värre saker att tvingas kalla någon för hen eller att stänga en gräns.
Saker som gemensamma basala behov: Skydd, mat, rent vatten, medicin…. är viktigare. Där samarbete i medborgargarden ökar en chans att överleva oavsett om man har olika åsikter om; abort, kärnkraft, invandring, tonåringar som vill kalla sig ickebinära e t c.

Det skulle säkert kunna skapas säkra enklaver där folk samarbetar, mycket små städer. Småstäder på max 5000 skulle kunna känna samhörighet, och så länge de angränsar till matproducerande bönder, kanske de kan bygga en lokal civiliserad struktur och hålla anfallande gäng/miliser stången.

Livet i storstäder skulle snart bli ohållbart, speciellt om olika grupperingar aktivt saboterar infrastruktur. 88% Av svenska befolkningen lever i tätorter. De som kan skulle försöka ta sig till landsbygden, men skulle med tiden förmodligen inte vara välkomna där.

Låt oss spekulera i olika fraktioner som skulle kunna agera i ett svenskt inbördeskrig:

1) Grupper baserade på territorium
Gotland, Öland… skulle säkert samordna sig och skapa säkra enklaver.
Och mindre öar med mycket folk som är homogena och lätt försvarbara, typ: Donsö, Hönö, Ven, Vaxholm…

1b) Små städer med bara några 1000 invånare.

1c) Landsbyggdsbor i norra Sverige skulle tidigt skapa en tydlig identitet och samordna sig.
Våra gruvor, vår vattenkraft, vår skog.

1d) Landsbygdsbor lokalt. En miljon människor är landsbygdsbor. De är av segare virke än stadsbor. Kanske i samarbete med fritidshusägare, om landsbygdsborna anser att det flyende stadsfolket har något att tillföra.
Av hela Sveriges befolkning är det sex procent, eller drygt 580 000 personer, som har vapenlicens för främst jakt. Detta skulle förmodligen kunna stävja svält under ett första år innan skogarna är utskjutna.

2) Kriminella gäng kommer att växa i storlek och antal.
I storlek då de skulle bli mer som etniska klaner (redan i dag uppskattar polisen att det finns 40+ mer eller mindre kriminella klaner som engagerar över 50.000 personer)
Fler kommer att ansluta sig till driftiga nätverk med våldskapital. Folk gillar makt och respekterar de som får saker gjort.
”Långt fler än de där 60 000 som är knutna till gäng bor nämligen i områden där den folkvalda centralmakten är utmanad.” Skriver Adam Cwejman, där han skissar på ett pågående lågintensivt inbördeskrig. https://www.gp.se/ledare/det-svenska-inbordeskriget-ar-ater-har.e33f1ecd-7ef9-483b-a87b-95db38038e9b

3) Att Sveriges två miljoner (!) nysvenskar skulle utgöra en grupp med gemensamma intressen är närmare nonsens än troligt. Folk med islamsk kultur (cirka en miljon människor i Sverige) har naturligtvis en gemensam värdegrund (längs en skala), men att dessa skulle resa sig som en man och vilja ta över landet är knappast troligt – de hade ju svårt att enas i de länder de kom ifrån.
(vi såg i Jugoslaviens inbördeskrig att grupper som levt i fred i generationer, på några veckor samlade sig i etniska grupperingar och var redo att mörda varandra – sådan kan människan vara).

3b) Islamister som snabbt samordnar sig och beväpnas utifrån. Extremt våldskapital. Förmodligen den grupp som skulle agera snabbast när staten förlorar sitt våldsmonopol. Högst troligt att de skulle utropa något kalifat någonstans, typ Södertälje eller Malmö. Kan räcka med några 1000 driftiga hänsynslösa män. De skulle backas up av en stor tyst grupp på flera hundra tusen muslimer i Sverige, och ett stort stöd utifrån (muslimska brödraskapet). Turkiet skulle gärna delta i att destabilisera Sverige, som ”tack för gammal ost” (Sverige som fristad för Kurder).
Säpo uppskattade för några år sedan att det fanns 3000 våldsbejakande islamister i Sverige, utan att inkludera ett förmodat mörkertal. Vi kan säkert ganska snabbt se närmare 5000 personer redo att strida och fler redo att ta sig över gränsen till Sverige.

Det finns en åldersaspekt på ett svenskt inbördeskrig
Den potentiellt islamistiska gruppen, samt de klankriminella är i större omfattning än resterande befolkning unga. Invandrare är unga. Islamska familjer föder fler barn.

4) Ryssland skulle säkert snabbt (de är förmodligen redan förberedda) ha grupper på svenskt territorium för att skapa kaos och sänka Sveriges yttre försvarsförmåga. Asymmetrisk krigföring (pågår faktiskt redan)
(Det leder till att militära försvaret och hemvärnet får mycket att göra och måste sprida sina åtaganden)

4b) Kina har visat intresse att köpa sig in i andra länder (ta över hamnar o dyl)… Kanske skulle de se en möjlighet att skapa en enklav någonstans i Europa. T ex Lysekils hamn (som de uttryck intresse för att köpa (en hamn i Brofjorden).

5) Svenska nationalister kommer säkert försöka samordna sig och kommer få mycket att göra med grupp #3b och kanske kommer svenska militära försvaret förbise denna grupp och låta dem hålla gräns mot #3b. Denna skiljelinje kan bli svår för alla parter – att skilja på en hederlig invandrad nysvensk och en svenskfientlig invandrare.
Svenska nationalister är förmodligen en långt större grupp än de 400 våldsbejakande högerextremister som Säpo räknat ihop. Sammantaget skulle de nog ganska raskt kunna forma någon ”Sverige åt Svenskarna brigad” på några tusen (se Azov brigaden i Ukraina som är en av de mest kapabla styrkorna i försvaret av sitt land).

6) Svensk radikal militant vänster kommer förmodligen försöka organisera sig, men min gissning är att det inte kommer leda till något som kan fälla några avgöranden. Vänsterradikala är överideologiserade och har svårt att enas. Säpo uppskattar dem till att vara 2-3 hundra. Vilka mål de skulle sikta in sig på vore svårt att se, de skulle inte kunna hota grupp #5.

7) Kanske finns det nog med ekofascister att samla sig i en teknofientlig rörelse. Men de är förmodligen för utspridda. Någon mobilmast och lokal transformatorstation skulle de säkert komma åt. Denna grupp skulle inte ha några vänner i någon annan grupp.

8) Lokala polisdistrikt och lokala hemvärnsförband skulle säkert gå ”rogue” och skapa sina egna lokala intressesfärer. Lägga vantarna på bränsle och mat för sig själva och sina egna familjer. Men skulle snart tvingas ta sig an grupp #3 och #4.

9) Militära försvaret, ca 25.000 man skulle få svårt att prioritera. Skydda Gotland från ett opportunistiskt Ryssland? Stävja ett kalifat från att upprättas? Hålla en administrativ/politisk klass vid liv? Fokusera på Stockholm, Göteborg, Malmö?
Kanske ser vi ett Europa med gigantiska folkomflyttningar, och kanske inte alltid fredliga migranter. Kanske grupperingar som medvetet vill invandra för att stärka olika grupper. Såsom vi såg Ryssland slussa fram migranter till EU´s gräns. Eller om Turkiet skulle agera motorväg från Mellanöstern till Europa. Hur agerar militären om det väller in flera tusen personer dagligen över gränsen och främst unga män?
Militären skulle få fullt upp. Förmodligen med gränsen, spetsnaz, Gotland och möjligen försvara gruvor i norra Sverige.

Alla små grupper kommer att försöka tvinga den tysta majoriteten att sälla sig till just deras sida.

10) Skulle vi kunna se svenskt näringslivet/kapitalet spela en roll, rent av vara en part i ett svenskt inbördeskrig? Ja… driftiga och resursstarka människor är inte kända för att sitta på händerna, dock kanske enskilda personer vara mer benägna att lämna skeppet med så mycket av sina tillgångar som möjligt. T ex att sitta ut kriget från en säker position i ett grannland, i den mån det finns ett stabilt sådant. Kanske deras resurser redan räddats över till ett annat land och därifrån finansierar någon sida i ett svenskt inbördeskrig.

11) Andra länders trupp på svensk mark.
I vilken utsträckning skulle Nato kunna stödja? I princip inte alls, eftersom det inte ytterst är en främmande makt som invaderat. Det är förmodligen oro i alla grannländer redan.
11b) Enskilda stater kanske skulle se det i sitt intresse att intervenera. Andra Skandinaviska länder vill inte ha ett instabilt Sverige som kan sprida sin oro till dem. Danmark skulle t ex inte uppskatta ett subversivt Malmö just bredvid sin huvudstad.
11c) Norge och Finland skulle nog gärna see att Svensk Järnmalm skulle fortsätta brytas, likaså Polen och Tyskland skulle nog vilja se fortsatta leveranser av svenskt järn och var villiga att sända trupp för att garantera det, speciellt Polen som i dagsläget är mer proaktivt och visar större överlevnadsinstinkt än Tyskland.
11d) I vilken mån USA skulle se sina intressen hotade är svårt att se, de visar ju tendenser att kunna offra Europa åt hundarna. Kanske skulle ett övertagande av norra Sverige och gruvorna intressera dem (Sverige producerar viss metal av extremt hög kvalitet)

Grannländer skulle förmodligen hellre stödja konservativa krafter än andra. Precis som Sverige (och Tyskland) stödde de vita i Finska inbördeskriget. Progressive socialism är ett mindre stabilt styrelseskick än ett konservativt…

Möjliga allianser
Konservativa krafter, ihop med; armén, utländska krafter, kapitalet och i viss mån nationalister som nyttiga idioter – skulle säkert kunna enas om att utgöra enad front mot:

• Kriminella gäng/milis
• Ryska spetsnaz förband
• Lokala Kalifat
• Ekofascister
• Socialistiska gäng(milis

Den konservativa alliansen skulle nog förhandla med:

• Utbrytarområden i Norrland
• Uppstudsiga landsbygdsbor

Hur länge ett inbördeskrig varar hänger nog på:

• Omvärldsläget
• Europeisk handel
• Tillgång till mat (klimat, bränsle, konstgödsel)
• Grannländers stabilitet
• Hur mycket infrastruktur som slagits ut (främst El infrastruktur, och ekonomisk struktur)

Kollapsologen är ett kollektiv av skribenter som tillsammans skapar en civilisationskritisk blogg som resonerar kring frågor som: klimatförändring, kollaps, omställning, prepping, ekonomisk recession, hot mot demokratin, hot mot välfärdssamhället, matförsörjning, ekologi, energibrist, fossila bränslen, krig, geopolitik, svält, migration, samhällskollaps e t c.
Vad är kollapsologi? Hur stor är risken för en samhällskollaps? Hur kan en kollaps kunna komma att se ut? Hur kan civilisationen se ut efter olika kollapser?