Vad skulle Greta gjort?

”Politiker skulle kunna ta beslut om ransonering och i samlingsregeringar genomdriva statlig styrning såsom det görs i krigsekonomier för att lösa hotet mot klimatet”.

Vem ska lösa ”problemet”. Vem ska ta de nödvändiga besluten?

För det första är problemet egentligen flera problem, som i flera fall samverkar. Klimatförändringar är kanske inte ens det största hotet. Kanske är matjordens degradering på sikt ett värre problem. Kanske är giftiga kemikalier på sikt ett värre problem. Grundvattnets kollaps kan på sikt vara ett värre problem. Kanske är själva samhällets komplexitet och det globala nätverket av nationer den största faran. Det är enormt sårbart system. Kanske är ett ekonomiskt system som lägger kostnaderna på naturen och framtida generationer det största problemet.
I ljuset av alla dessa problem så är höga värden av koldioxid lite enklare att greppa som problem. Men det är ännu ett ganska oangeläget problem.

Det vi gör idag får effekt 2-3 generationer fram i tiden, alltså finns inga personliga själviska motiv till att förändra beteenden nu. Effekten av klimatförändringar har börjat synas, men det kommer att dröja länge innan det (i samverkan med energibrist) slår ut större delar av populationen.

Problemet med klimatförändringen är gigantiskt. Att ta beslutet att upphöra med freoner som skadade ozonlagret gick bra, alla nationer var med på det. Men det var i jämförelse ett enkelt beslut och inte en så stor uppoffring.
85% av vår energi kommer från fossila bränslen. Allt vi ser omkring oss i samhället är byggt av olja eller drivet av olja (kol och naturgas). Inte ens om vi ikväll slutade att bränna dessa så skulle vi stoppa klimatförändringar i framtiden. Alltså om alla bilar och flygplan bara försvann i kväll så skulle det ändå inte räcka. Klimatförändringarna skulle i alla fall påverka jordbruket så mycket att vår matförsörjning blev hotad. För haven är det ännu värre – där kan vi rädda mycket lite av de fiskbestånd och ekosystem som vi redan slagit ut.

Nå, vad tjänar det för roll att rada upp alla hot?
Kollapsologins uppgift är inte att föreslå lösningar, enbart att skapa insikt om de katastrofer som med hög sannolikhet väntar (eller utmaningar som omställningsrörelsen kallar det).

Men låt oss slänga fram några idéer på motåtgärder. De är inga nyheter, det talas om dem lite varstans.

1) Satsa på forskning och innovation och hoppas att vetenskapen kommer fram med metoder för koldioxidlagring, energiomvandling med höga EROI värden och låga kostnader för ekosystemen, kanske system för lagring av el-energi, kanske innovationer inom GMO där kaloririka grödor kan växa även utan god tillgång på matjord och vatten.

Men detta är ju enbart förhoppningar, det finns inte.

2) Man skulle också kunna bygga om hela det ekonomiska systemet så att det inte driver fram rovdrift på naturen och framtida generationers ”kapital”. Inte expandera pengavolymen ohämmat, inte ha en ekonomi som tvingas till konstant vinst pga räntesystemet.
Detta skulle fungera bäst om större delen av världens ekonomier gör det samtidigt, kanske i olika steg. Men detta är något som den rikare delen av befolkningen inte vill se, eftersom dagens system uppenbarligen fungerar utmärkt för dem.

3) En skulle också kunna dra ner på konsumtionen av material och energi. Politiker skulle kunna ta beslut om ransonering och i samlingsregeringar genomdriva statlig styrning såsom det görs i krigsekonomier.
(Det finns en variant där medborgarna själva drar ner på sin konsumtion och sitt resursutnyttjande, vilket är tämligen enkelt så länge det handlar om plastpåsar, matrester och återvinning av burkar – om det däremot handlar om bilar och flygresor och internet (som drar gigantiska mängder energi) så är medborgarna mindre benägna).

De är svårt för en stat att vara först med att minska sin ekonomi och gå bort från tillväxttanken, eftersom det skulle göra den egna ekonomin dysfunktionell (vilket somliga tycker vore bra) och ge alla andra stater en konkurrensfördel.
Ransonering skulle behöva beslutas bilateralt mellan alla stater.

Om vi lät Greta bestämma så skulle hon förmodligen med yodisk visdom tvinga oss alla att:

• Sluta ät fisk (det finns ”ingen” fisk kvar i haven om 30 år)
• Halvera vår köttkonsumtionen (du vet varför).
• Sluta hugga ner djungel (just djungel är viktigare att bevara än vanlig skog).
• Dra ner på gifter i jordbruket (och acceptera mindre volymer mat)
• Nyttja betande djur för jordförbättring och naturlig gödsling.
• Ransonera bilåkande och flygande.
• Ransonera elkonsumtion.
• Punktbeskatta all CO2 ”konsumtion”.
• Förbjuda långt fler kemikalier.
• Införa torrtoaletter och sluta transportera runt skit (fosforn måste tillbaka till där mat odlas).
• Strikt kontrollera antibiotikaanvändning.

Vi skulle behöva leva med samma konsumtion som på 50-talet. Då först skulle vi vara i närheten av att stävja och mildra kollapser.

Men det kommer inte hända.

Vi kommer istället att försöka ställa om till en sk ”grön” tillväxtekonomi, där målet är att leva som innan, fast på annan energi än fossila bränslen (vilka står för 85% av energin). Vi kommer använda massor med fossilt bränsle för att bygga massa maskiner som ska producera el, och massa maskiner som ska gå på el (teknik och konsumtion enligt storskalig industriell metod – samma metod som skapade problemet, förväntas lösa problemet). Nio miljarder och allt fler av dem fortsatt överkonsumerande människor. En slags undermedveten prepper samlar strategi.
Vi kommer inte kunna tillfredsställa behovet av energi genom att satsa på vad vi har av förnyelsebart i dag..
Det är omöjligt att flera anledningar:

• 1) Tredje världen vill konsumera lika mycket energi som oss, och är på god väg. Om tredje världen skulle öka sin konsumtion enbart till världens genomsnitt (långt under svensk standard) skulle världens energikonsumtionen öka med ungefär 50%.
• 2) Vi kommer bli kanske 2 miljarder fler människor. Ska dessa ha tillgång till energi så talar vi om 25% till ovanpå dagens konsumtion.
• 3) Det finns inte material nog för alla el-producerande maskiner, speciellt inte till batterierna. Dom här sakerna håller 10-30 år, sedan måste de repareras, återvinnas, bytas ut.
• 4) Förnyelsebara energikällor kräver för sitt upprättande och underhåll en socioekonomisk komplexitet som i sig kräver mer energi än vad det förnyelsebara kan leverera. Med andra ord: Med olja kan vi bygga ”Förnyelsebara energikällor”, men i sig själva kan de på lång sikt inte upprätthålla den mängd energi som krävs för den socioekonomiska komplexitet som är deras förutsättning.
• 5) De energikällor vi nu vill använda är mycket mer kostsamma/komplicerade (svåra att lagra) än vad olja/kol/gas har varit. Olja har varit en mer direkt energikälla – el måste produceras först efter att en icke hållbar maskin byggts (kärnkraftverk, solcell, vindkraftverk).
• 6) Vårt energisystem måste också bygga och underhålla hela det system som transporterar energi ut till konsumenten, och även de system som ska lagra energin (lagra el är dyrt, resurskrävande). Det är ofta inte inräknat i förnyelsebara energikällors EROI.
• 7) Olja som byggt all levnadsstandard vi upplever idag, skapades under miljoner år men tog några 100 år att förbruka. 150 år tog det att bygga det system av transporter vi ser i dag (bilar, lastbilar, flygplan). Nu talar vi om att på ca 20 år byta ut hela den maskinparken. Och vi måste tillfredsställa behovet hos tredje världen också och ta hänsyn till befolkningsökningen. Det går inte.

Det kommer att bli krig om resurserna. Och det kriget kommer att utkämpas av arméer som drivs av olja. Mycket olja. Syrien var ett ett krig som bl a drevs fram av torka och av geopolitiksa intressen rörande en oljeledning.

Mänskligheten kommer att ta sitt beslut genom att dels inte ta något beslut, och sedan gå en slags medelväg, med ett lapptäcke av olika energislag där oljan används långt längre än vad som är säkert.

Vi skulle förmodligen inte ens kunna vara 9 miljarder människor på planeten ens enligt pre-industriell standard, och ännu mindre utefter dagens medelstandard.

Men det vill varken Greta eller någon annan veta.

Kollapsologen är en civilisationskritisk blogg som resonerar kring frågor som: klimatförändring, kollaps, omställning, prepping, ekonomisk recession, hot mot demokratin, hot mot välfärdssamhället, matförsörjning, ekologi, energibrist, fossila bränslen, krig, geopolitik, svält, migration e t c.
Vad är kollapsologi? Hur stor är risken för en samhällskollaps? Hur kan en kollaps kunna komma att se ut? Hur kan civilisationen se ut efter olika kollapser?