Prepper, omställare, survivalist, omställarprepper, självhushållare, kollapsolog – vad är skillnaden? Och var hittar man de teknikfientliga ekofascisterna?
… det är inte längre så extremt att vara prepper, i dag är var och varannan person en prepper, och myndigheten för samhällsskydd och beredskap hejar på. Tre dagar, eller varför inte en hel vecka, anser MSB att vi ska klara oss själva hemma, med mat och vatten och sovsäckar och värmeljus – lyssnandes på vår vevradio vid ett stearinljus medan vi tejpar för springorna i våra fönster.
Nidbilden av en prepper är en person (ensam man) som bygger skyddsrum, fyller källaren med konserver och samlar på vapen (för att skydda sig mot alla som vill ta hans konserver). Ordet prepper kommer från engelskans ”prepare”, ”att förbereda sig”, och kom i ropet under kalla kriget, då västvärlden satt och höll andan och väntade på att Ryssland och USA skulle släppa lös alla sina kärnvapen på varandra (de var många fler kärnvapen då).
I dagens klimatångest-tider finns det 10-tusentals som finner trygghet i att förbereda sig på olika möjliga kollapser. Det är för många närmast en hobby, och sätter sin prägel på deras semestrar, som ofta handlar om att campa. Prepping är en livsstil för många. Preppern pratar om att ta sin BOB, hoppa in i sin BOV och ta sig till sin BOL (bug-out-bag, bug-out-vehicle, bug-out-location. Det gäller att göra detta in god tid innan SHTF och teotwawki. Before the shit hits the fan and the end of the world as we know it. I denna bemärkelsen är preppern en kollapsolog.
Preppern samlar på prylar och det kan tyckas vara lite ironiskt att de deltar i köphetsen som är del i rovdriften på naturen och teotwawki. Det ligger dock helt i linje med våra evolutionära drag att ”samla bra och ha saker” så att vi ska överleva vintern.
En prepper klarar sig så länge det egna skafferiet räcker. Preppern ses ofta som något självisk och överdrivet intresserad av försvar och väldigt rädd för ryssen. Men gruppen håller på att diversifieras och är i det närmaste snart mainstream.
En extremare variant av prepping är en survivalist. Här handlar det uteslutande om att överleva i naturen, lite Commando-style. Ofta med kniv, yxa och pilbåge. De delar prepperns idé om att dra till skogs när SHTF. De extremare varianterna går också omkring med sina EDC och har hög ”situational awareness”, och är beredda på terroristattacker.
Omställaren är en fredligare figur och med mer feminima drag. Omställaren vill möta de hot civilisationen står inför med samarbete, solidaritet och livsstilsförändring. Omställaren är optimist, men ofta frustrerad och lite arg (när hen är ensam), men i grupp blir det mycket handhjärtan och kramar. Vissa omställare är teknikoptimister och vill skynda på omställningen till en grön tillväxtekonomi, medan alltfler börjar ana att det här med tillväxt kanske är ett problem. De flesta omställare är mest fixerade vid klimathotet, men alltfler börjar ta till sig helhetsbilden. Omställarrörelsen kommer från fenomenet ”transition towns” – där folk försöker göra sina städer hållbarare.
En variant av omställaren är ekobyrörelsen som inte är så entusiastisk inför livet i staden och mer fokuserad på den sociala omställningen. Mycket möten i cirklar och många kramar och morotskakor.
Dessa två grupper ovan ingår ofta också i permakulturpredikanterna och vegansekten.
Kollapsologen tar steget längre och menar att den genomsnittlige omställaren underskattat problemet och har en glädje kalkyl på lösningen. Klimathotet är kanske inte ens största problemet. Nidbilden av en kollapsolog är att det är en semi intelektuell person som mest pratar om jordens undergång och sitter passiv och cynisk. Detta kanske mer är ett uttryck för en doomer.
Omställarpreppern är personer som både försöker ansvara för sina basbehov på kort sikt (kriser), samt göra en livstilsomställning som är en del i lösningen på grundproblemen. En duktig omställarprepper har för avsikt att försöka leva generativt (d v s hållbart) och på frukten av sitt eget arbete om möjligt (downsiza och konsumera mindre). Målet är att ”rädda världen” och kunna klara sig längre än ett konservförråd.
Självhushållaren är eliten av omställarpreppers, som kanske inte har någon ideologisk anledningen till sitt livsval utöver att styra över sin egen tid och leva nära naturen, mer oberoende. Men ofta finns det en etisk drivkraft och en misstro mot samhällets förmåga att prioritera och hantera problem.
De senare grupperna är ofta med bland permakulturpredikanterna, men sällan med i vegansekten, då flera av dem strävar mot den pastorala drömmen där hönsägg och spenvarm mjölk är en del av predikotexten.
Ekofascisterna smyger lite varstans, hungrande efter civilisationens utplåning och den nödvändiga humanpopulationsreduceringen.
Inga av dessa grupper ovan är speciellt imponerade av politiker, som de menar inte förbereder samhället inför de förändringar som är oundvikliga.
Kanske ligger undergångstankarna nära oss västerlänningar då den kristna kulturen format oss, med sina syndafloder, babylonisk fångenskap och uppenbarelsebokens förebådelser.
I andra änden av skalan har vi BAU folket (business as usual) som mycket riktigt konstaterar att miljönissar och kollapsologer och doomers ”ropat på vargen” många gånger, men utan att världen gått under. Mänskligheten har ju, enligt dem, löst alla problem hittills (bortsett från digerdöden, spanska sjukan, Roms undergång, vulkanutbrottet och svältåren 536, andra världskriget, mongolernas erövring, Nordamerikas indianers undergång, Mayafolkets utplåning, Påsköns utdöda befolkning, 30-talets ekonomiska kollaps, Venezuela, Syrien och några 1000 andra kollapser i historien).
BAUfolket är teknikoptimister och trivs bra ihop med ”greenwashers”, en grupp som gör otillräckliga, ofta symboliska, handlingar och påstår att de löst problemet med ”naturen” (som de för övrigt sällan besöker). Företag förknippas oftast med ordet ”greenwashing”.
Slutligen har vi hedonisterna som skiter i vilket och tar dagen som den kommer och fokuserar på att njuta så mycket som möjligt, världens öde kan de ändå inte göra något åt. Flyg och konsumera medan du kan.
Kollapsologen är en blogg som resonerar kring frågor som: klimatförändring, kollaps, omställning, prepping, ekonomisk recession, hot mot demokratin, hot mot välfärdssamhället, matförsörjning, ekologi, energibrist, fossila bränslen e t c.
Vad är kollapsologi? Hur stor är risken för en samhällskollaps? Hur överlever man en samhällskollaps? Hur kan en kollaps kunna komma att se ut?
Miljöångestens utvecklingssteg i grupperna på Facebook
Miljövänligare vardagsliv
I den här gruppen kan du diskutera vilket maskindiskmedel som är skonsammast mot miljön, allt medan civilisationen som vi känner den sakta går mot sin nedmontering.
Klimatklubben
Här kan du diskutera positiva saker om miljöfrågor och samtidigt skyddas från mer realistiska och mer adekvata resonemang kring ekologi/ekonomi/energi.
Omställning Sverige
Här kan du även diskutera potentiella negativa aspekter av ”omställningen”.
Men underförstått kommer den högteknologiska energislukande civilisationen att räddas av Greta och utsläppsrätter och massa ny teknik.
Grön Omstart
Ett lite piggare och konkretare diskussionsklimat som hoppas att de politiker vi byter ut varje fyra år ska våga ifrågasätta sådant som tillväxtekonomi, teknikoptimism och den egna maktlösheten inför befolkningsexplosionen och en värld av geopolitiskt spel.
Klimatnyheter
Brukade vara en religiös mässa för elbilens förträfflighet. Numera får man även resonera om ”omställningens” problem utan att stigmatiseras. Lite mer akademisk prägel här.
(Preppers)
Här kan du döva din förlorade identitet och bristande omvärldskontroll med praktisk omställning till resursbrist utan att resonera kring de större perspektiven… eller bry dig så mycket om världen i övrigt.
Kollapsologi-gruppen
Civilisationen som vi känner den är på väg att krascha – och i denna gruppen diskuteras det. Hur kan man mildra kollapserna, hur kan man förbereda sig för en post-oil era?
Kollapsologerna
En stängd grupp, enbart för de pålästa som vill diskutera de svåraste frågorna på ett sakligt sätt. Inkluderar även etiska dilemman utan politiskt korrekt filter. Inkluderar också diskussioner hur man kan stärka sin egen resiliens.